M\u00e5nad<\/th>

Arbetsdagar<\/th>

Arbetstimmar<\/th>

L\u00f6r & S\u00f6n<\/th>

\u00d6vriga<\/th><\/tr><\/thead>

Januari<\/td>

22<\/td>

176<\/td>

8<\/td>

1<\/td><\/tr>

Februari<\/td>

21<\/td>

168<\/td>

8<\/td>

0<\/td><\/tr>

Mars<\/td>

20<\/td>

160<\/td>

10<\/td>

1<\/td><\/tr>

April<\/td>

21<\/td>

168<\/td>

8<\/td>

1<\/td><\/tr>

Maj<\/td>

21<\/td>

168<\/td>

8<\/td>

2<\/td><\/tr>

Juni<\/td>

18<\/td>

144<\/td>

10<\/td>

2<\/td><\/tr>

Juli<\/td>

23<\/td>

184<\/td>

8<\/td>

0<\/td><\/tr>

Augusti<\/td>

22<\/td>

176<\/td>

9<\/td>

0<\/td><\/tr>

September<\/td>

21<\/td>

168<\/td>

9<\/td>

0<\/td><\/tr>

Oktober<\/td>

23<\/td>

184<\/td>

8<\/td>

0<\/td><\/tr>

November<\/td>

21<\/td>

168<\/td>

9<\/td>

0<\/td><\/tr>

December<\/td>

18<\/td>

144<\/td>

9<\/td>

4<\/td><\/tr>

Total \u00e5rsarbetstid<\/strong><\/td>

251<\/strong><\/td>

2008<\/strong><\/td>

104<\/strong><\/td>

11<\/strong><\/td><\/tr><\/tbody>

Snitt \/ M\u00e5nad<\/th>

21<\/th>

167<\/th>

8.67<\/th>

0.92<\/th><\/tr><\/tfoot><\/table>

hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

\n\n\n

\n\n

<\/span>Dagar<\/span><\/h3>\n\n\n\n
1 \u00e5r \u00e4r lika med 12 m\u00e5nader<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n\n
\n\n
<\/span>Veckor<\/span><\/h3>\n\n\n\n
1 vanligt \u00e5r = 52,14 veckor, ett skott\u00e5r = 52,28 veclor<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n\n
\n\n
<\/span>Dagar<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Det \u00e4r 365 dagar p\u00e5 ett vanligt \u00e5r och 366 dagar p\u00e5 ett skott \u00e5r<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n
\n
\n\n
<\/span>Timmar<\/span><\/h3>\n\n\n\n
8760 timmar p\u00e5 ett vanligt \u00e5r, och 8784 timmar p\u00e5 ett skott\u00e5r<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n\n
\n\n
<\/span>Minuter<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Ett \u00e5r = 525 600 minuter, och en dag \u00e4r lika med 1440 minuter<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n\n
\n\n
<\/span>Sekunder<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Ett \u00e5r = 31 536 000 sekunder<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n<\/div>\n\n
\n
\n
\n\n
<\/span>Millisekunder<\/span><\/h3>\n\n\n\n
D\u00e5 1 sekund = 1000 millisekunder Ett \u00e5r = 31 536 000 000 millisekunder<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n
\n\n\n
\n\n
<\/span>Tidsperioder<\/span><\/h2>\n\n<\/div><\/div>\n\n
\n
\n
\n\n
<\/span>Halv\u00e5r<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Ett halv\u00e5r \u00e4r 6 m\u00e5nader<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n\n
\n\n
<\/span>\u00c5r<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Ett \u00e5r \u00e4r 12 m\u00e5nader<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n\n
\n\n
<\/span>Lustrum<\/span><\/h3>\n\n\n\n
1 Lustrum = 5 \u00e5r<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n\n
\n\n
<\/span>Decennium<\/span><\/h3>\n\n\n\n
1 Decennium = 10 \u00e5r<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n\n
\n\n
<\/span>Sekel<\/span><\/h3>\n\n\n\n
1 Sekel = 100 \u00e5r<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n\n
\n\n
<\/span>Millenium<\/span><\/h3>\n\n\n\n
1 Millenium = 1000 \u00e5r<\/p>\n\n<\/div><\/div><\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n
\n\n\n\n
Vilka dagar som man ska arbeta och vilka dagar som \u00e4r “r\u00f6da” regleras inte i arbetstidslagen. Det brukar vara reglerat i arbetstidsavtal (kollektivavtal) mellan arbetsgivaren och facket. Du kan h\u00f6ra efter med facket, till exempel facklig ombudsman, om vilka regler som finns inom ditt arbetsomr\u00e5de. <\/span>^{1<\/sup><\/a><\/span> <\/p>\n\n\n\n}
Har du n\u00e5gonsin undrat hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r? Vi vet alla att det \u00e4r 365 dagar, men har du n\u00e5gonsin t\u00e4nkt p\u00e5 antalet timmar, minuter och sekunder p\u00e5 ett \u00e5r? Om du \u00e4r nyfiken p\u00e5 att veta mer, d\u00e5 \u00e4r det h\u00e4r blogginl\u00e4gget f\u00f6r dig! Vi tar en titt p\u00e5 det exakta antalet dagar, timmar, minuter och sekunder p\u00e5 ett \u00e5r s\u00e5 att du kan f\u00e5 ett exakt m\u00e5tt p\u00e5 tiden hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
24 veckor hur m\u00e5nga m\u00e5nader?<\/a><\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r? Ett \u00e5r best\u00e5r av 365 dagar, dagen best\u00e5r av 24 timmar, en timme best\u00e5r av 60 minuter och en minut best\u00e5r av 60 sekunder. Den exakta tid det tar f\u00f6r jorden att kretsa runt solen \u00e4r 365 dagar, 5 timmar, 59 minuter och 16 sekunder. Detta \u00e4r k\u00e4nt som ett sol\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
I den gregorianska kalendern \u00e4r ett \u00e5r indelat i 12 m\u00e5nader, och varje dag best\u00e5r av 24 timmar. Varje timme \u00e4r uppdelad i 60 minuter och varje minut inneh\u00e5ller 60 sekunder. Det tropiska \u00e5ret \u00e4r den tid det tar f\u00f6r solen att g\u00e5 fr\u00e5n v\u00e5rdagj\u00e4mning till v\u00e5rdagj\u00e4mning och \u00e4r lika med 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s om: Hur m\u00e5nga timmar per vecka \u00e4r 90 procent?<\/a><\/p>\n\n\n\n
Ett annat s\u00e4tt att m\u00e4ta tid \u00e4r genom decimaltid d\u00e4r enheter representeras decimalt hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r. Till exempel \u00e4r 1:23:45 1 decimaltimme och 23 decimalminuter och 45 decimalsekunder hur m\u00e5nga arbetstimmar p\u00e5 ett \u00e5r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Definiera ett \u00e5r<\/span><\/h2>\n\n\n\n
<\/span>hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Ett \u00e5r \u00e4r en m\u00e5ttenhet som anv\u00e4nds f\u00f6r att sp\u00e5ra tidens g\u00e5ng, vanligtvis best\u00e5ende av 365 dagar f\u00f6r ett vanligt \u00e5r och 366 dagar f\u00f6r ett skott\u00e5r. Varje dag best\u00e5r av 24 timmar, d\u00e4r varje timme best\u00e5r av 60 minuter och varje minut inneh\u00e5ller 60 sekunder.<\/p>\n\n\n\n
Vet du hur m\u00e5nga minuter \u00e4r det p\u00e5 ett \u00e5r?<\/a><\/p>\n\n\n\n
Det betyder att under ett vanligt \u00e5r \u00e4r det totala antalet timmar 8760, det totala antalet minuter \u00e4r 525600 och det totala antalet sekunder \u00e4r 31536000 hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r. Under ett skott\u00e5r l\u00e4ggs ytterligare en dag till i kalendern, vilket resulterar i 8784 timmar, 527040 minuter och 31622400 sekunder.<\/p>\n\n\n\n
Astronomiska \u00e5r best\u00e5r av 346.620075883 dagar (346 d 14 h 52 min 54 s) (vid epok J2000.0), medan ett sideriskt \u00e5r inneh\u00e5ller 411.78443029 dagar (411 dagar 18 timmar 49 minuter) hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r. Oavsett typ av \u00e5r \u00e4r det ett viktigt begrepp som anv\u00e4nds f\u00f6r att m\u00e4ta tidens g\u00e5ng och h\u00e5lla v\u00e5ra liv organiserade.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r, tidsenhet som har den internationella beteckningen a och vars l\u00e4ngd best\u00e4ms av jordens omloppstid i sin bana kring solen. <\/span>^{2<\/sup><\/a><\/span><\/p>\n\n\n\n}
<\/span>Antal dagar p\u00e5 ett \u00e5r<\/span><\/h2>\n\n\n\n
Hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r<\/p>\n\n\n\n
Ett \u00e5r best\u00e5r av 365 dagar, 8760 timmar, 525600 minuter och 3153,6000 sekunder. Denna tid \u00e4r k\u00e4nd som ett “sol\u00e5r”, och det \u00e4r den tid det tar f\u00f6r jorden att fullborda en omloppsbana runt solen. Det tropiska \u00e5ret \u00e4r n\u00e5got kortare \u00e4n ett sol\u00e5r och \u00e4r lika med 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att ber\u00e4kna antalet timmar, minuter och sekunder p\u00e5 ett \u00e5r kan man anv\u00e4nda formeln 24 timmar x 60 minuter x 60 sekunder x 365 dagar, vilket motsvarar 31556900. \u00c4ven om den exakta l\u00e4ngden p\u00e5 ett \u00e5r varierar n\u00e5got varje \u00e5r, \u00e4r det alltid en givande str\u00e4van att uppskatta v\u00e4rdet av den tid vi har tillg\u00e4nglig f\u00f6r oss.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s mer om hur m\u00e5nga veckor p\u00e5 ett \u00e5r<\/a><\/p>\n\n\n\n
<\/span>Antal timmar p\u00e5 ett \u00e5r<\/span><\/h2>\n\n\n\n
Ett \u00e5r \u00e4r 365 dagar l\u00e5ngt och best\u00e5r av tolv m\u00e5nader. Varje dag best\u00e5r av 24 timmar, som \u00e4r uppdelat i 60 minuter och varje minut \u00e4r ytterligare uppdelad i 60 sekunder. Det betyder att p\u00e5 ett \u00e5r finns det 8 760 timmar, 525 600 minuter och 31 536 000 sekunder.<\/p>\n\n\n\n
Under ett skott\u00e5r \u00e4r det 8 784 timmar. Det \u00e4r viktigt att notera att den exakta l\u00e4ngden p\u00e5 ett \u00e5r kan variera med upp till 30 sekunder varje \u00e5r p\u00e5 grund av jordens bana runt solen. Minir\u00e4knare kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att best\u00e4mma det exakta antalet dagar, timmar, minuter och sekunder mellan tv\u00e5 datum.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Antal minuter p\u00e5 ett \u00e5r<\/span><\/h2>\n\n\n\n
Antalet minuter p\u00e5 ett \u00e5r kan ber\u00e4knas genom att multiplicera antalet dagar, timmar och sekunder. Under ett standard\u00e5r \u00e4r det 365 dagar, 24 timmar per dygn och 60 sekunder per minut. Det blir 365 x 24 x 60 = 525 600 minuter p\u00e5 ett \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Se hur m\u00e5nga sekunder p\u00e5 ett \u00e5r<\/a><\/p>\n\n\n\n
Dessutom finns det 3 153 600 sekunder under ett standard\u00e5r. F\u00f6r ett skott\u00e5r \u00e4r det 366 dagar, vilket inneb\u00e4r att det totala antalet minuter under ett skott\u00e5r \u00e4r 527 040 minuter. Under b\u00e5de standard- och skott\u00e5r \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r det totala antalet minuter k\u00e4nt och kan ber\u00e4knas exakt.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Antal sekunder p\u00e5 ett \u00e5r<\/span><\/h2>\n\n\n\n
Ett \u00e5r best\u00e5r av 365 dagar, 8 760 timmar, 525 600 minuter och 3 155 6900 sekunder. Det betyder att varje timme \u00e4r lika med 60 minuter och varje minut \u00e4r lika med 60 sekunder. Vi kan ocks\u00e5 anv\u00e4nda denna information f\u00f6r att ber\u00e4kna antalet sekunder p\u00e5 ett \u00e5r hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
Det gregorianska kalender\u00e5ret best\u00e5r av 365 dagar, s\u00e5 ett \u00e5r \u00e4r lika med 365 dagar multiplicerat med 24 timmar p\u00e5 en dag multiplicerat med 60 minuter p\u00e5 en timme multiplicerat med 60 sekunder p\u00e5 en minut. Detta motsvarar 3 155 6900 sekunder p\u00e5 ett \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4r dig om vad 1000 timmar i dagar \u00e4r<\/a><\/p>\n\n\n\n
Detta nummer kan variera n\u00e5got beroende p\u00e5 vilken typ av kalender som anv\u00e4nds f\u00f6r att uppskatta tiden. D\u00e4rf\u00f6r best\u00e5r ett \u00e5r av 12 m\u00e5nader, 365 dagar, 24 timmar, 60 minuter och 60 sekunder.<\/p>\n\n\n\n
$\"hur$ <\/figure>\n\n\n\n
hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Ber\u00e4kna soldagens l\u00e4ngd<\/span><\/h2>\n\n\n\n
Att ber\u00e4kna l\u00e4ngden p\u00e5 en soldag \u00e4r en enkel process. Jorden tar 23 timmar, 56 minuter och 4 sekunder att fullborda en hel rotation. Det betyder att l\u00e4ngden p\u00e5 ett dygn<\/a> \u00e4r n\u00e5got l\u00e4ngre \u00e4n 24 timmar.<\/p>\n\n\n\n
J\u00e4mna och udda veckor 2023<\/a><\/p>\n\n\n\n
Det tropiska \u00e5ret eller den tidsperiod som kr\u00e4vs f\u00f6r att solen ska g\u00e5 fr\u00e5n v\u00e5rdagj\u00e4mning till v\u00e5rdagj\u00e4mning \u00e4r lika med 365 dagar, 5 timmar, 48 minuter och 46 sekunder. I genomsnitt var en genomsnittlig soldag under de senaste 365 dagarna -0,25 millisekunder under 24 timmar.<\/p>\n\n\n\n
Det betyder att dagens dagsl\u00e4ngd ligger \u00f6ver genomsnittet. I den julianska kalendern inneh\u00e5ller ett \u00e5r vanligtvis 365 eller 366 dagar och genomsnittet \u00e4r 365,25 kalenderdagar. Astronomer har antagit termen julianskt \u00e5r f\u00f6r att ber\u00e4kna l\u00e4ngden p\u00e5 en soldag.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5rets l\u00e4ngsta soldag \u00e4r ungef\u00e4r 24 timmar 0 minuter 30 sekunder (f\u00f6rekommer i mitten till slutet av december) medan den kortaste soldagen \u00e4r 23 timmar 59 minuter 59 sekunder (f\u00f6rekommer i mitten till slutet av juni) hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s ocks\u00e5: Hur m\u00e5nga dagar p\u00e5 ett \u00e5r<\/a><\/p>\n\n\n\n
<\/span>Redovisning av skott\u00e5r<\/span><\/h2>\n\n\n\n
Ett standard\u00e5r i den gregorianska kalendern \u00e4r 365 dagar l\u00e5ngt, men vart fj\u00e4rde \u00e5r \u00e4r ett skott\u00e5r, med 366 dagar. Detta beror p\u00e5 att l\u00e4ngden p\u00e5 ett sideriskt \u00e5r faktiskt \u00e4r n\u00e5got l\u00e4ngre \u00e4n 365 dagar, med en skillnad p\u00e5 cirka sex timmar.<\/p>\n\n\n\n
Under ett skott\u00e5r l\u00e4ggs en extra dag till februari m\u00e5nad f\u00f6r att ta h\u00e4nsyn till denna avvikelse hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r. Det betyder att under ett skott\u00e5r \u00e4r varje dygn n\u00e5got l\u00e4ngre \u00e4n de vanliga 24 timmarna, och det totala antalet timmar under \u00e5ret \u00f6kar till 8765,82.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4r dig om: Timmar per m\u00e5nad<\/a><\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00f6kar ocks\u00e5 antalet minuter och sekunder med en liten m\u00e4ngd. I slut\u00e4ndan hj\u00e4lper skott\u00e5r att h\u00e5lla v\u00e5r kalender synkroniserad med \u00e5rstiderna, eftersom de s\u00e4kerst\u00e4ller att v\u00e5r kalender och solsystemets matchas mer exakt \u00f6ver tiden.<\/p>\n\n\n\n
<\/span>Varf\u00f6r har vi skott\u00e5r?<\/span><\/h3>\n\n\n\n
Vart fj\u00e4rde \u00e5r s\u00e5 f\u00e5r vi en extra dag p\u00e5 \u00e5ret, det kallas f\u00f6r skott\u00e5r. Men hur funkar det? Vi f\u00f6rklarar! <\/span>^{3<\/sup><\/a><\/span><\/p>\n\n\n\n}
Se \u00e4ven Helgdagar i Sverige<\/a><\/p>\n\n\n\n
<\/span>F\u00f6rst\u00e5 julianska och gregorianska kalendrar<\/span><\/h2>\n\n\n\n
De julianska och gregorianska kalendrarna anv\u00e4nds b\u00e5da i den kristna eran och anv\u00e4nds oftast i m\u00e5nga l\u00e4nder. Den genomsnittliga l\u00e4ngden p\u00e5 ett \u00e5r i den julianska kalendern \u00e4r 365,25 dagar, medan den genomsnittliga l\u00e4ngden p\u00e5 ett \u00e5r i den gregorianska kalendern \u00e4r 365,2425 dagar.<\/p>\n\n\n\n
Skillnaden mellan de tv\u00e5 kalendrarna \u00e4r bara 0,002 %, vilket \u00f6vers\u00e4tts till 10,8 minuters skillnad per \u00e5r hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r. Ett skott\u00e5r i den julianska kalendern best\u00e5r av 366 dagar, medan det i den gregorianska kalendern best\u00e5r av en normal 31, 30 och 31 dagars m\u00e5nad, d\u00e4r den andra m\u00e5naden har 29 dagar.<\/p>\n\n\n\n
Hur m\u00e5nga arbetsdagar finns p\u00e5 ett \u00e5r?<\/a><\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r att hitta antalet sekunder p\u00e5 ett \u00e5r, multiplicera l\u00e4ngden p\u00e5 \u00e5ret i dagar med antalet sekunder p\u00e5 en dag. F\u00f6r n\u00e4rvarande finns det en skillnad mellan de tv\u00e5 kalendrarna p\u00e5 13 dagar, \u00e4ven om detta kommer att \u00e4ndras till 14 dagar \u00e5r 2100.<\/p>\n
\n
\n
Inneh\u00e5ll<\/p>\n Toggle<\/span>
Dagar<\/a><\/li>
Veckor<\/a><\/li>
Dagar<\/a><\/li>
Timmar<\/a><\/li>
Minuter<\/a><\/li>
Sekunder<\/a><\/li>
Millisekunder<\/a><\/li><\/ul><\/li>
Tidsperioder<\/a>
Halv\u00e5r<\/a><\/li>
\u00c5r<\/a><\/li>
Lustrum<\/a><\/li>
Decennium<\/a><\/li>
Sekel<\/a><\/li>
Millenium<\/a><\/li><\/ul><\/li>
Definiera ett \u00e5r<\/a>
hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r<\/a><\/li><\/ul><\/li>
Antal dagar p\u00e5 ett \u00e5r<\/a><\/li>
Antal timmar p\u00e5 ett \u00e5r<\/a><\/li>
Antal minuter p\u00e5 ett \u00e5r<\/a><\/li>
Antal sekunder p\u00e5 ett \u00e5r<\/a><\/li>
Ber\u00e4kna soldagens l\u00e4ngd<\/a><\/li>
Redovisning av skott\u00e5r<\/a>
Varf\u00f6r har vi skott\u00e5r?<\/a><\/li><\/ul><\/li>
F\u00f6rst\u00e5 julianska och gregorianska kalendrar<\/a><\/li><\/ul><\/nav><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Hur m\u00e5nga arbetsdagar p\u00e5 ett \u00e5r. Hur mycket \u00e4r heltid? Hur m\u00e5nga timmar m\u00e5ste vi jobba p\u00e5 ett \u00e5r? Hur m\u00e5nga timmar \u00e4r heltid p\u00e5 en vecka?<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1469,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[178],"tags":[181,179,180,186],"class_list":["post-1468","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-arbetstid","tag-arbetstid","tag-arbetstimmar","tag-heltid","tag-hur-manga-arbetsdagar-pa-ett-ar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/veckorna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1468","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/veckorna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/veckorna.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckorna.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckorna.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1468"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/veckorna.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1468\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/veckorna.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1469"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/veckorna.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1468"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/veckorna.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1468"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/veckorna.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1468"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}